Folkhögskola

Vad är folkhögskola? 

Folkhögskolan är en fri och frivillig utbildningsform för dig som är 18 år eller äldre. Fri och frivillig innebär helt enkelt att det är du själv som väljer att gå på folkhögskola. Folkhögskolan lyder inte under skollagen och kurserna styrs inte av centrala läroplaner. Undervisningen utgår från statens fyra syften med folkbildningen. 

1. Demokratisyftet. Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.

2. Påverkans- och mångfaldssyftet. Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.

3. Utbildnings- och bildningssyftet. Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället.

4. Kultursyftet. Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Folkhögskolans kurser utgår från kursdeltagarnas kunskaper, erfarenheter, behov och drömmar. Studerande på folkhögskola kallas för deltagare utifrån att du som studerande förväntas aktivt delta i, och vara med och påverka, undervisningen. Samtal och diskussioner är viktiga inslag i undervisningen och utöver att ta del av lärarnas kunskap är en grundtanke inom folkhögskolan att kursdeltagarna lär av varandra.

Hur många finns det i Sverige?

Det finns 156 folkhögskolor över hela landet. 114 av folkhögskolorna är knutna till olika folkrörelser, ideella organisationer, stiftelser eller föreningar. 42 folkhögskolor drivs av landsting och regioner.

Vad kan man läsa på folkhögskola?

Folkhögskolorna bestämmer själva över vilka kurser de  anordnar och vilken profil de har på sin skola. Många folkhögskolor har särskilda profiler, ofta utifrån sina band till idéburna organisationer och folkrörelser. De olika kurstyperna på folkhögskolan är:

• Allmän kurs / Behörighetsgivande kurs

• Profilkurs / Särskild kurs

• Yrkesutbildning
  
  

Vad är allmän kurs?

Allmän kurs är en behörighetsgivande kurs som finns på alla folkhögskolor i landet.  Den kan ges både på grundskole- och gymnasienivå och vänder sig till dig som inte är klar med din grundskole- eller gymnasieutbildning. Läser du kursen på gymnasienivå kan den ge dig behörighet att söka till studier på universitet, högskola eller yrkeshögskola. Minst 15% procent av kursutbudet på en folkhögskola behöver bestå av allmän kurs.

Vad är särskild kurs på folkhögskola?

Har du ett intresse som du brinner för och vill fördjupa dig i, eller praktiska kunskaper du vill lära dig? På särskild kurs hittar du en uppsjö av olika kurser – allt från estetiska konstnärliga kurser till kurser som rör hälsofrågor, demokrati eller odling. Kurserna kan vara allt från kortkurser på några dagar till fleråriga kurser. Vissa ges på plats och andra på distans. 

Vad är skillnaden mellan folkhögskola och komvux?

På Allmän kurs får du inte gymnasiepoäng eller betyg, utan folkhögskolan utfärdar i stället behörighet och sätter studieomdöme som gör att du sedan kan söka till universitet, högskola eller yrkeshögskola. I slutet av avklarad kurs utfärdas ett intyg som visar att du har grundläggande behörighet till högre studier. 

Vad är bäst, folkhögskola eller komvux?

Allmän kurs är ett alternativ till komvux och en parallell väg till vidare studier för vuxna. En av folkhögskolans framgångsfaktorer är den anpassade pedagogiken där man möter individen där den är och utgår ifrån vad den har för individuella behov. Folkhögskolan har större möjlighet än komvux att anpassa studierna och studietakten efter dig och dina behov vilket ökar chanserna att klara av och slutföra dina studier.

Hur många veckor är en termin?

Det finns ingen regel för hur lång en termin eller ett läsår måste vara. För att få omdöme från Allmän kurs så behöver dock studierna ha pågått i minst 35 veckor. Folkhögskolorna bestämmer själva exakt start- och slutdatum för varje termin och exakt antal veckor per läsår kan variera från skola till skola. På Fridhem är ett läsår vanligtvis 39 veckor, där höstterminen består av 18 veckor och vårterminen 21 veckor. 

Vad är skillnaden mellan folkhögskola och högskola?

På folkhögskola kan du både komplettera dina gymnasiebetyg och läsa kurser på eftergymnasial nivå eller förkovra dig inom ett ämne som du brinner för. Folkhögskolestudier ger generellt inte några akademiska högskolepoäng eller examen. Men det finns undantag. En del folkhögskolor har vissa kurser som samarbetar med högskolor och universitet. Detta innebär att högskolan/universitetet tillgodoräknar vissa delar av folkhögskolekursen som högskolepoäng. För eftergymnasiala kurser gäller samma förkunskapskrav som för högskolan.

Högskolestudier ger akademiska högskolepoäng och varje högskoleutbildningsnivå förutsätter, och bygger på, att man har utbildning på tidigare nivå(er). Det innebär att du först måste ha läst utbildning på grundnivå för att kunna läsa utbildning på avancerad nivå, exempelvis ett masterprogram. 

Hur länge får man CSN?

Från och med höstterminen det år man fyller 20 år kan deltagarna söka studiemedel för att studera på folkhögskola. 

Hur länge du kan få studie­medel beror på vilken utbildnings­nivå du läser, om du läser på heltid eller deltid och vad du har studerat tidigare.

Här ser du det maximala antalet veckor för studier på heltid. Om du läser på deltid har du rätt till fler veckor.

• Högskola eller annan efter­­gymnasial utbild­ning: högst 240 veckor.
• Gymnasie­nivå: 80 eller 120 veckor, beroende på din tidigare utbildning.
• Grundskole­nivå: 40, 80 eller 100 veckor, beroende på din tidigare utbild­ning.

Du kan bara i undantagsfall få studie­medel för fler veckor.

Även om du bara tar bidraget eller lånar mindre pengar så räknas veckan som förbrukad.

Hur mycket får man i CSN?

Hur mycket pengar du har rätt till beror bland annat på din studietakt, hur många veckor du studerar och hur stor inkomst du har. Studiemedlet kan delas in i studiestöd, studielån och inackorderingsbidrag. De pengar du lånar måste du betala tillbaka. Du kan välja att låna ett mindre belopp om du vill, eller bara ta bidraget.  För att få inackorderingstillägg måste studierna ske på heltid och du ska ha en restid, tur och retur, på minst två timmar per dag mellan ditt föräldrahem och skolan. 

Det totala beloppet studiemedel per månad för heltidsstudier med fullt studielån 2025 är 4 092 kr i bidrag och 9 408 kr i lån, sammantaget 13 500 kr. Hur mycket du får i inackordering­stillägg varje månad beror på hur långt det är mellan ditt föräldrahem och din skola eller praktikplats enkel väg. Avståndet beräknas utifrån den resväg du har med allmänna kommunikationer, till exempel buss eller tåg.